people say hate is a strong word, but so is love and people throw that around like its nothing

vad är egentligen meningen med livet? det är något jag i stort sett funderar på varje dag.. vad är meningen med att kliva upp ur sängen på morgonen, dra på sig kläder som man inte alls trivs is, äta för att må bra, gå ut för att få luft och dra på sig den där masken om att "allt är bra med mig"... vad finns de för mening med att leva ett liv som ändå kommer ta slut?
tiden står helt stilla, någonstans mellan allt de dåliga och allt det bra.. jag vill så gärna att det bara ska fortsätta framåt, till de bättre men av någon anledning så kommer jag inte vidare. jag kan inte glömma det som en gång förstörde allt som var bra men samtidigt kan jag inte komma ihåg hur allting var. hur det var innan allt de där som idag är stora sår som syns över hela mig..
lycka, kärlek, glädje, vad är det egentligen, är de något som existerar?
den där masken jag drar på mig varje morgon börjar slitas sönder nu. den slits sönder av ilska och hat. hatet för att att jag blivit den jag är. när jag ser mig själv i spegeln ser jag inte mig, jag ser en liten flicka som förvandlats till något ont. till ett monster.
jag vill bara skrika, jag vill få bort den här äckliga smärtan. jag vill få bort mina tankarna som säger "jag vill dö".
för sanningen är den, jag vill inte dö. jag vill inte ge upp, men hur länge ska man orka ta det här?
jag vill vara kär. jag vill vara kär och älska på riktigt. jag tror jag gjorde det om jag ska vara ärlig. jag tror jag älskade någon. eller jag tror inte, jag vet! det där pirret i magen, dom fina smsen, ömtåliga kyssar och bara känna att allt känns bra. men samtidigt så hatar jag det också. det slutar bara med hjärtesorg och tårar.
ja och där börjar man om igen, man börjar om med alla tankar som att "jag vill dö".
livet är endast en ond cirkel. den låter dig tro att det kommer bli bättre, att du kommer känna glädje igen och visst det kanske stämmer men som sakt så är det en cirkel och förr eller senare är du tillbaka till det onda..
jag kommer nog ge upp, förr eller senare. jag är svag, jag är trött och jag vill bara inte mer men innan det ska jag försöka kämpa, jag ska försöka vara stark. jag ska kämpa för att komma ihåg hur det engång var, hur det var att vara lycklig..

silence is the most powerful scream.

ligger här och tänker. jag blir galen av allt det här tänkandet! det torterar mig. idag är det exakt 480 dagar sen mitt liv blev så här, alltså ett år, tre månader och 24 dagar sen och det blir aldrig bättre. när ska det bli bra igen? när ska jag kunna glömma och gå vidare? kommer nog aldrig glömma men jag borde väl iaf få lära mig att leva med det? kommer jag kunna acceptera att det har hänt? nä jag vet inte.
min hjärna torterar mig

Jag försöker men jag förlorar varje gång.

jag hatar den här ångesten som ständigt finns inom mig, den oron jag bär på och alla tankar som trycker ner mig.
"ta bort min smärta"
ännu en sömnlös natt. när ska jag få sömnen jag behöver? när jag ska jag bli människa igen?
jag är less på att ligga i den här sängen och låta livet bara passera förbi men jag orkar inte, jag orkar inte kämpa längre för att det ska bli bra. vad jag än gör så ramlar jag tillbaka ner i hålet igen.
det är ett år sen jag slutade blogga här på sidan men nu har jag bestämt mig för att börja igen. jag behöver skriva av mig.

bara ett hejdå

Tänkte dela med mig av en dikt jag skrev idag,
med andra ord - mina tankar och känslor för stunden.. 

sjung för mig som när jag var liten
trösta mig och säg allt kommer ordna sig
sjung för mig och få mig att somna och när jag väl sover ge mig bra drömmar
var min John blund och skräm bort alla monster
var en ängel som vakar över mig

imorgon är en ny dag, en dag för nya misstag
igår var de förflutna en fortsättning på min väg
en väg fylld av ångest och bara massa hinder
jag har ramlat så många gånger och det har blivit en vana
att ligga kvar och bara ge upp är alla mina val

Du bad om tre minnen men du får inga svar
jag minns inte de förflutna och inte heller dagen
när jag försöker att minnas och att förstå är allt jag får
bara ett hejdå

EMDR

dagarna har varit som en berg och dalbana så uppdateringen har ju som inte varit nå bra,
varken haft lust eller ork till att skriva något men tänkte ta och uppdatera lite nu..
Var hos psykologen förra veckan pga att jag ska göra en EMDR imorgon så var tvungen att
gå igenom lite saker inför morgon dagen. bl.a var dem tvuingen att veta om mina självmordstankar och
alla inre tankar osv pga du inte får göra en EMDR om du har för allvarliga självmordstankar..

EMDR är en förkortning av "Eye Movement Desensitisation and Reprocessing ".
Det är en psykoterapeutisk metod som kan hjälpa dig att minska besvären
efter upplevelser från det förgångna som stör ditt dagliga liv.
Vanligtvis handlar dessa tidigare upplevelser om trauman av olika slag som t.ex. överfall, övergrepp, olyckshändelser eller naturkatastrofer.
Även om traumat kanske ägde rum för många månader sedan eller t.o.m. många år sedan,
kan du ändå komma att känna av effekterna av detta i ditt dagliga liv genom s.k.
posttraumatiska symptom som t.ex. invaderande minnen, överväldigande känslor, mardrömmar, ångest, känslomässig avstängning, låg självkänsla och andra svårigheter att orka med att leva ett bra liv.

jag hatar det

smärta smärta smärta smärta smärta
- ta bort min ångest eller låt mig försvinna.
låt mig försvinna lång bort härifrån!

jag hatar att leva, jag hatar att älska, jag hatar att veta att jag alltid kommer få må så här..

hata är ett starkt ord men JAG hatar dig

ursäkta för den jätte kassa uppdateringen men för engångs skull har de varit en bra så har som inte velat skriva nå sorgligt under tiden jag har klarat av en hel dag utan att gråta.. Under veckan har jag passat på att umgås lite med dem som betyder mycket för mig och verkligen försökt ta tag i mitt liv fam tills.....idag.

jag träffade han i skolan och jag visste inte vad jag skulle ta mig till, allt liksom svartnade för ögonen.. han stirrade på mig och hånflinade och jag bara kände hur tårarna ville spruta, där framför en massa människor men dem kom inte. jag ville gråta, jag ville skrika men.. ingenting! Känns som att alla mina tårar är slut, känns som att jag bara har en stor smärta i mig som vill ut men inga tårar. om de är bra eller dåligt skiter jag i men just nu vill jag bara gråta, jag vill lägga mig ner och bara gråta men jag kan inte...
nu ska jag ta och laga lite mat så jag får i mig lite idag iaf.
hejdå

rubrik

Fan va jag är less på livet just nu. Man tror de finns iaf ett livet hopp men nej då det försvanner ju lika fort som de kommer. Jag kommer aldrig klara de här och de är speciellt inte när jag blir sviken om och om igen. Men dum som jag är så kommer de där lilla hoppet igen och än en gång så får jag en kniv i ryggen.

 

Men varför gör jag då om dem här misstagen?
är de för att jag är rädd att bli ensam eller är de bara för att jag behöver en bekräftelse på att dem jag kallar mina vänner egentligen inte är de?

jag orkar inte skriva mer nu, hejdå.

don't look back in anger

då var man vaken efter fem timmars sömn, blir nog inte bättre än så idag.
Blev iaf en toppen kväll igår med två nära vänner som räddade min kväll!;)
Satt och pratade i timmar vilket var riktigt skön, var verkligen en kväll med blandade känslor men
ibland är de skönt att bara släppa ut allt. Att bara låta allt komma.
Förhoppningsvis så blir de en ytterligare bra dag idag, känner mig alltid så mycket bättre när jag gör saker
istället för att ligga i sängen hela dagen i sträck vilket jag gjort nu i dryg en vecka.. men nu ska vi
hålla tummarna för att allt ska lösa sig. ska ju tillbaka på samtal nästa vecka så då får jag prata ut igen!!
nej nu ska jag äta frukost, ha de bra allihopa!

svar på kommentar

Så jävla äckligt av folk att behandla sig så, det måste vara väldigt jobbigt för dig att ha gått igenom någon 
sånt men jag tycker faktiskt att det är helt fel av dig att blogga om något sånt.
Att du driver en deprimerande blogg som du bloggar i varje dag får dig inte att må bättre heller,
då du måste tänka på en sån händelse varje dag, och att komma ut med det på sättet du gör,
genom att blogga är faktiskt helt fel.


Svar:

anledningen till att jag startade den här bloggen är för att jag ändå skriver varje dag
och då kan jag väl lika gärna dela med mig av de? Det är ju upp till dig själv om man vill läsa eller inte och tycker man att de är för jobbigt så låter man ju bli, men jag känner mig starkare när jag skriver om de..
Jag tänker på händelsen var enda dag men genom bloggen och att få människor att tro på mig så blir jag som sagt tio gånger starkare och känner därför att jag klarar dagen.

Visst på ett sätt kanske de är fel men så länge jag mår bra av de så finns de väl inge fel med de hela?


tio gånger starkare

tack för alla uppmuntrande kommentarer och för att ni kikar in,
jag känner mig tio gånger starkare när jag vet att ni läst och när ni uppmuntrar mig till att skriva. ♥


vi får leva i vår egna skräck, resten av livet

fick inlägget här av nedanför av en kompis till mig efter att våldtäkten ägde rum
och de är som de står i texten, våldtäktsmännen får några års fängelse medans
vi offer får leva i vår egna skräck i resten av livet..

Innan den tredje december var jag fortfarande svag, hade ju ändå svår deprission pga andra saker som har hänt men jag trodde aldrig att de kunde bli värre, men tydligen så kunde de det.
jag hatar att vara utsatt, jag hatar att vara jag och ibland hatar jag att leva
- men det finns inget annat å göra än att lära sig att leva med de, vilket jag försöker lära men känns som att jag fortfarande står stilla på samma ställe som alltid.
Vissa dagar är bra, då kan jag skratta på riktigt utan att allt ska vara fejk men tyvärr så är dem flesta dagar bara skit och jag bara känner att jag lika gärna kan ta ett sista andetag..
nej nu ska jag ta och spela lite keyboard och försöka skriva ner nån ny låt <3
GODNATT!

slav under siffran eller under kontroll behovet

Föds man till att bli en våldtäktsman eller är det något som man blir under åren?

Är det på grund av "siffran" den som man pratar om med sina polare på festen om hur många man har haft sex med som gör att vissa våldtar?

Eller är det på grund av kontrollbehovet som kommer av att ta bort all kontroll från en annan människa?

Eller är det något som saknas i huvudet, är det kultur? det som man inte får det tar man, eller är det allihop?

 

Att alla kan slåss och döda när det kniper det vet alla. Djungelns lag - Döda eller att bli dödad

Det kan vara planerat eller det kan vara en olycka. Men en våldtäkt är aldrig en olycka.

Man ramlar inte in i någon. Allt som krävs för sex är ett JA. "sexuellt samtycke" flummig lag det går ju aldrig att bevisa att

det har varit ett "sexuellt samtycke" mellan två personer. Men lagen är ju till för att skydda båda, att ingen blir oskyldigt dömd och stämplad

som samhällets värsta äckel och för att ingen ska bli våldtagen på något sätt. Men hur bevisar man detta? genom ett kontrakt man alltid har

i bakfickan tillsammans med kondomerna? Sex är nästan en lika stor drivkraft som religon och pengar, men är den stor nog för att förstöra någons liv

på ett par minuter torka av sig och gå vidare? Medans offret ligger blödandes eller medvetslös eller både och?

 

 

6000 anmälda våldtäkter i sverige under 2009, det är 16 om dagen med en och en halv timmes mellan rum.

Sex tusen offer och minst lika många förövare. Varav cirka hälften åker fast får fängelse och ca 50000 kr i skadestånd

men offrets fängelse då?

För det värsta fängelset är det som vi bygger själva i våra huvud  - Med skräck depression och paranoia som murar.

 

Våldtäkt enligt 1 § reserveras för de mest allvarliga sexuella kränkningarna. Den som med våld eller hot tvingar en annan person till en sexuell handling som är allvarligt kränkande med hänsyn till tvångets karaktär eller omständigheterna i övrigt döms för våldtäkt till fängelse i två till sex år. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst fyra är och högst till tio år och är brottet att betrakta som mindre grovt döms till fängelse ihögst fyra år.

 

2-10 år i fängelse och ett par tusen i skadestånd är en ganska klen tröst mot att en oskyldig och försvarslös person sätts i fängelse i sin egna skräck på livstid.


tredje december jag hatar dig!

okej, nu är de väl dags att berätta för er steg för steg vad den här bloggen handlar om.
och de gör jag med en novell som jag själv har skrivit.
Byter ut alla namn med ------
han som jag hatar -------

Dagen som förändrade mitt liv


-          Kom hit, vi tänkter förfesta hos mig.

Jag slår på musiken i mitt rum och sätter igång med att platta håret, måste se lite fixad ut men inte för mycket!

Efter många om och men med kläderna också så beger jag mig bort till festen. Skulle egentligen ha mött --- efter efter vägen men hon var så seg så jag orkade inte vänta.

 

Jag kommer fram till festen som hålls hemma hos ------, men jag kan ju lugnt säga att de inte är nå liv där. Utan där sitter dem och spelar tv spel som alla andra dagar i veckan man umgås med dem och som vanligt sätter jag mig ner och spelar med dem. Det dröjer inte länge innan --- kommer och vi sätter igång med drickandet.

Efter en öl som jag fått av ------ och några klunkar sprit känner jag att det kommer bli en toppen kväll.

Vi har kul och skrattar precis hela tiden, har inte känt en sånn glädje på länge.

Det är nu han vågar ta steget, han sätter sig bredvid mig i soffan och ler mot mig, jag kan inte annat än att le tillbaka, han har ju ett gulligt leende sen så tycker jag ju om honom också.

 

Alla börjar bli riktigt fulla och nu är de nästan jobbigt att vara där, ----- har kommit till festen och så klart har inte --- tid med mig då utan nu är de bara hon och ----- som gäller. Folk börjar skrika och ha sig och jag känner bara hur jag vill hem.

Jag berättar till ------ att de är jobbigt att vara där när det har spårat så mycket plus att hans mamma har kommit hem nu så jag och några där smiter iväg till ------ garage och lämnar dem andra.

Jag ringer till ------och ber han hämta oss, jag vill inte sitta i ett garage och frysa.

------ kommer inom 5 minuter och nu tar vi raggen runt stan. Jag sitter där bak med ------ och han tar min hand. Jag känner en klump  i magen, jag vet inte om de är av glädje eller sorg och mina tankar flyger bara omkring. Jag somnar.

 

------ väcker mig.

-          Följ med upp till mig så du kan nyktra till lite, sen får du bestämma själv om du vill hem eller sova över hos mig.

Min första tanke är ju så klart att jag borde gå hem, men mamma skulle bli sur om hon skulle känna att jag skulle lukta alkohol men det behövde jag inte bestämma mig för nu.

------ skjutsar mig och ------ hem till honom och vi sitter och tar de lugnt framför en film, förstår inte handlingen i filmen men fortsätter kolla ändå.

Suck vilken dålig film!

 

------ lägger sig i sängen och frågar om inte jag också vill lägga mig bredvid honom och utan tvekan så går jag dit. Det tar inte lång tid så somnar jag.

 

 

Det är ljust i rummet, det måste vara morgon nu. Jag vaknar av att han smeker min rygg och kramar mig, men..... det rinner något blött över min rumpa.

-          JAG MÅSTE PÅ TOA .

Jag flyger upp ur sängen och springer in till toan, det är blött i trosorna.  Det är inte flytningar………

det är sperma!

 


Okej, jag tror ni har förstått nu.

Den tredje December förändrades mitt liv totalt, efter det har de bara varit massa rykten, polisförhör hit och dit, förlorat i stort sett alla nära vänner förutom 2, går på mediciner, vill helst inte visa mig ute.

ja ni förstår onödigt att räkna upp allting men de är därför jag har startat den här bloggen jag vill bl.a föra vidare att man inte är ensam om de här och att allt känns så mycket lättare för stunden när man fått ner alla tankar.

De där är en av alla jobbiga och svåra händelser, men jag skriver ofta noveller och så, så tror jag kommer fortsätta så här jag kommer nog inte skriva de jag råkat utför bara sådär utan jag kommer göra noveller av de.


Men som sagt, har du några frågor så kontakta mig: aadaydreamer@hotmail.se


RSS 2.0